Christin Wahlström Eriksson

Fem vävstolar står i den stora fårhagen vid kyrkan i Årstad. Strukturer av trä skapade av människan. Vävstolen har varit viktig i Halland. Den har funnits i vart och vartannat hem och används till att producera textilier till vardag och till fest: pudevar och hängkläder, samt gett möjligheter till en extra inkomstkälla.

Vävstolar går i arv, används eller göms på vindar och i uthus. De bränns och slängs. De som finns syns inte. Dessa konstruktioner som utan kunskap om hur de används förlorar sin funktion. Nu står de ute i hagen med fåren. De blir till tomma skulpturer, skelett som kan påminna oss om vad vi har, gömmer och glömmer.

Hur många vävstolar finns i Årstad?

Hur många vävstolar finns i ditt hus?

Vet du hur gamla de är?

När användes de senast?

Christin Wahlström Eriksson växte upp i Vessigebro och utbildade sig till konstnär på KV konstskola i Göteborg 1999-2000, Nordiska konstskolan i Kokkola, Finland 2000-02, och till sist på Konsthögskolan Valand i Göteborg 2003-08, med ett år på Concordia University i Montreal som avbrott 2005-06. Hon är nu verksam konstnär i Göteborg och i Egnared, Halland, där hon sedan tio år har ett torp från 1850-talet tillsammans med sin familj. Hon jobbar konceptuellt, alltså med idéer jämte fysiska konstverk.

Det blir ofta långa processer och med olika uttryck. Hon är intresserad av och gör kopplingar mellan tid, material, platser, händelser och hantverkstraditioner. De leder till bilder, vävar, objekt och platsspecifika verk.  Ofta genom performativa handlingar, som innebär att det man språkligt uttrycker också förverkligas.