MASU -Mattias Gunnarsson Susanne Westerberg
MARKANDNING
Markandning
I återvunnet trä från Sandladan i Falkenberg tecknar verket Markandning relationer mellan linjer, ytor, mellanrum, förtätningar och kopplingar. Man kan teckna även i trä! Processen och materialet är enkla att förstå och handlar om tid, samspel och ett gemensamt rum. I den tecknande undersökningen finns en närvaro som löser upp tiden och platsen och som ger möjligheter att samexistera, att vänta, att delta eller betrakta.
Den tecknande metoden är ett förhållningssätt som genomsyrar duons konstnärskap oavsett material. Mattias Gunnarsson och Susanne Westerberg jobbar ofta med storskaliga publika installationer, både inom- och utomhus och framför allt i trä med rummet som spelplats. Verken kan upplevas kroppsligt, ibland i mötet med form och material, ibland som det större sammanhanget och samtal. Installationerna bildar ett strukturerat kaos som betraktaren kan röra sig runt eller i under både uppbyggnaden och under utställningarna.
Materialets rhizomatiska rörelse skapar temporära och återkommande möten i de rumsliga situationerna, ibland mellan material, ibland mellan människor.
Rhizom (filosofi)
En rhizomatisk struktur motsätter sig kronologi och organisering, istället föredrar den ett nomadiskt system av tillväxt och spridning.
Rhizom (filosofi)
Rhizom är ett koncept inom filosofi utvecklat av Gilles Deleuze och Félix Guattari. Konceptet tar sin utgångspunkt från det biologiska begreppet rhizom som betecknar vissa växters rotsystem. Dessa växter tenderar att vara svåra att utrota, då rotsystemet finns kvar även om växten tas bort. Systemet kan växa åt olika håll, medan en vanlig trädrot förgrenar sig i ändarna samt allt går tillbaka till stamroten. I överförd betydelse använder sig Deleuze och Guttari av begreppet som ett organiseringsmönster av människor, idéer och böcker. Tusen platåer (originaltitel på franska: Mille Plateaux), utgiven 1980, är ett exempel på en text som är rhizomatiskt upplagd enligt författarna. Internet har ansetts ha en rhizomatisk struktur.
“En icke-hierarkisk struktur av begrepp som fortplantar sig i alla riktningar och inbjuder till en mångfald användningssätt, omfunktioneringar och ympningar.”
Helena Mattsson och Sven-Olov Wallenstein
Rhizomets plana rörelse motsätter sig kronologi och organisering, istället föredrar den ett nomadiskt system av tillväxt och spridning. I denna modellen sprids kultur likt ytan på en vattenmassa, som utbreder sig mot tillgängliga ytor eller rinnandes ner mot nya utrymmen genom sprickor och gap, och vittrar ned det som kommer i dess väg. Ytan kan brytas och förflyttas, men dessa störningar lämnar inga spår, då vattnet är laddat med tryck och en ständig potential att söka sin balanspunkt och därmed söka en jämn yta.
Sex principer
I inledningskapitlet till Tusen platåer ges rhizom-modellen sex huvudprinciper eller kännetecken:
1. Kopplingsförmåga (connectivity) – egenskapen att kunna skapa nya bindningar i varje punkt på och inuti sig själv.
2. Heterogenitet (heterogenity) – egenskapen att kunna associera och länka element av helt olika art till varandra.
3. Multiplicitet (multiplicity) – en helhet med unika och specifika egenskaper som inte kan förklaras genom att lägga ihop de enskilda delarnas egenskaper var för sig.
4. Icke-betecknande brott (asignifying rupture) – förmågan att överleva, till och med att växa med ny kraft och riktning, trots lokala sammanbrott.
5. Kartografi (cartography) – ett rhizom har ingen början eller slut, utan alla punkter kan tjäna som startpunkt – det handlar bara om hur man orienterar sig utifrån den. Deleuze och Guattari ställer kartan mot det för-ritade spåret (“tracing”) för att illustrera skillnaden.
6. Dekalkomani (decalcomania) – efter den metod att överföra tryckta bilder från ett föremål till ett annat, som givit upphov till ordet “dekal”. I det här sammanhanget har det att göra med en slags experimentell hållning till omvärlden, att prägla sig själv och omgivningen i takt med sin utveckling och framväxt. En rhizomatisk organisation anpassar sig hela tiden efter de rådande villkoren, försöker hitta framkomliga vägar i samspel med dem, istället för att påtvinga omvärlden sina egna villkor och organisation.
Konstnärsduon MASU består av Mattias Gunnarsson och Susanne Westerberg. MASU arbetar i process och verken växer fram genom dialog med platsen, materialet och konstnärerna, ibland också med deltagare.
MASU utforskar teckning som material, arbetsmetod och tid. Med en tecknande metod söker och prövar vi relationer mellan linjer, ytor, mellanrum, förtätningar och kopplingar.
Arbetet är en process och verken växer fram genom dialog med platsen, materialet och MASU.
MASU arbetar platsspecifikt och analogt, varje del av verket är lika viktig och har en egen plats, en egen tid, tillsammans. Samspelet med rummet, med besökare och materialet är förutsättningen för vår konstnärliga process.
MASU arbetar med en variation av tekniker och material med gestaltning och utsmyckning och som projektledare och rådgivare inom kulturområdet.
Hemsida: masu-projects.se
