Eva Skogar, Nösslinge

Eva Skogar uttrycker sig i teckning och grafik, men även genom installationer i blandteknik, där ofta texter ingår. Genom åren har det handlat om träd och människor. Hallands skogsbygd ger inspiration.

Hon vill påminna om bilder och ljud från en annan landskapsbild och dess värden i de två verk som visades i landskapet i Årstad.

Lyssna till orden: hässja, hösta, hamla

Länkar

Eva Skogar

Eva deltar i utställningen med ett tvådelat verk under namnet hässja, hösta, hamla.

 

Jag bor i Hallands skogsbygd och bär ofta min ateljé med mig i form av papper, pennor och kritor. Jag uttrycker mig framförallt i teckning och grafik men även genom installationer i blandteknik, där ofta texter ingår. Genom åren har det handlat om träd och människor.

Jag samarbetar gärna i projekt som berör samhälle, miljö och etik. Sedan 2005 har jag engagerat mig i frågor om gömda flyktingar. Mina porträtt och intervjuer resulterade i flera utställningar och en bok som utkom 2009. Ansvarade för ”KRO vision Halland” 2002 med ett 20-tal konstnärer och samtliga halländska kommuner involverade. Var curator för ”Samtidskonst möter kyrka” (Gödestad, Torpa och Varberg) 2014 och har de senaste åren ansvarat för utställningsverksamheten i Konstpassagen, Arena Varberg.

 

Eva Skogar

hässja, hösta, hamla

hässja, hösta, hamla
I mitten på 1970-talet, då jag flyttat till en mindre gård i Halland, hässjade man fortfarande sitt hö. På gården, mitt nya hem, fanns gott om spår efter ett annat, ålderdomligare samhälle, som länge varit på väg att försvinna. Några kulturbärare finns ännu som kan förmedla nygamla livsviktiga insikter. Nödvändigheten att stoppa den utarmning av vår livsmiljö som pågår och återskapa en mångfald. Ett memento.
Det jag kan påminna om är bilderna, den visuella mångfalden, och ljuden. Lyssna på orden: hässja, hösta, hamla…

För fyrtio år sedan lyste höstebjörkarna vita i skogsbrynet. Nu bryts de sakta ner av insekter och svampar.