Bitter?

Hur påverkas vi av platsen där vi bor? Och hur påverkar vi den?

Det är frågor som återkommer i Årstads Mycket Tillfälliga Konsthalls utställningar genom åren.

Årets tema är platsbaserad förbittring, place-based resentment. Uttrycket används inom statsvetenskap och står för uppfattningen att en viss geografisk region negligeras av beslutsfattare eller att den inte får en rättvis andel av offentliga resurser.

Som konstnär är du välkommen att ansluta till temat men inte tvingad. Årstads MT Konsthall kommer att använda sig av temat i bland annat katalog och i en mindre intervju- och fotoutställning i ett av konsthallens rum.

Fortsätt att läsa om du vill fördjupa dig i begreppet.

HUR ser det ut i praktiken?

Människor i glesbygden har systematiskt ett lägre förtroende för det offentliga och är mindre nöjda med hur demokratin fungerar, har mer negativ syn på urbana centrum och lägre tillit till politiska företrädare. 

Medborgare i landsorten är konstant mindre nöjda än storstadsbor, men landsortsborna är i dag mer nöjda med den svenska demokratin än vad storstadsborna var för 20 år sedan. Bland riksdagspolitikerna finns däremot inga systematiska stad–landskillnader. Dock ser vi tydligt – vilket är känt sedan tidigare – att de folkvalda överlag är mer nöjda med demokratin än sina väljare.

HUR ser det ut i riksdagen?

Skiljer sig riksdagsledamöter från stad eller landsbygd åt i åsikter?

Bensinskatten och synen på immigration är två frågor med intressanta resultat.

Medborgare har varit något mer positiva till att höja bensinskatten än sina valda ombud under den studerade perioden. Men framför allt är både riksdagsledamöter och medborgare i storstäder mer positiva till detta förslag än de som bor i landsorten.

Medborgarna har i betydligt högre grad än deras folkvalda företrädare instämt i förslaget att ”Sverige bör ta emot färre flyktingar”. Den genomsnittlige medborgarens åsikt i denna fråga har blivit något mer restriktiv i slutet av den undersökta perioden jämfört med tidigare år, men intrycket är ändå att den allmänna opinionen i flyktingfrågan har varit relativt stabil under de senaste decennierna.

Bland riksdagsledamöterna har dock stora förändringar skett. Främst efter 2018 har vi sett hur opinionen i riksdagen har förändrats påtagligt i en mer restriktiv riktning. Riksdagsledamöter som representerar landsorten har i genomsnitt varit mer restriktiva i flyktingfrågan än de som representerar storstäder, men den skillnaden har inte varit statistiskt signifikant förrän efter valet 2018.

SLUTSATSER:

Finns det en varaktig geografisk polarisering mellan storstad och landsort i den svenska riksdagen? Speglar i så fall detta motsvarande mönster bland medborgarna?

Huvudresultatet är att vi har kunnat identifiera en partiell stad–landpolarisering i riksdagen, det vill säga att det finns systematiska åsiktsskillnader mellan storstads- och landsortspolitiker i vissa frågor men inte i andra. Till exempel finns inga tydliga stad–land-mönster bland riksdagsledamöter när det gäller nöjdhet med demokratin och åsikter i vänster–högerfrågor. Däremot visar resultaten på signifikanta åsiktsskillnader i frågor om bensinskatt och flyktingpolitik, och i dessa frågor tycks dessutom stad– landpolariseringen i riksdagen ha ökat över tid.

Resultaten visar även, kanske något överraskande, att partitillhörighet (bland politikerna) och partisympati (bland medborgarna) bara till en mindre del bidrar till att förklara stad–landskillnaderna. I de två frågor där polariseringen är mest framträdande – bensinskatt och flyktingpolitik – finns påfallande åsiktsskillnader mellan storstads- och landsortspolitiker inom partierna.

Källa:

 RIKSDAGENS LANDSKAP 

Patrik Öhberg, Jakob Ahlbom (red)

Valforskningsprogammet

Göteborgs universitet: Statsvetenskapliga institutionen

Boken ingår som nummer 192 i serien Göteborg Studies in Politics, redaktör Johannes Lindvall, Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet, 2025.