Här finns osorterat material inför utställningsarbetet.
Låt dig inspireras – men citera inte eftersom detta är hopklippt från olika källor!
Frågor? Kontakta Ulla via mejl: ulla@arstadskonsthall.se

Sidan är inte offentlig utan nås bara via lösenordet du har fått. Till höger ligger fler länkar (om du läser detta på en dator).

Längst ner på sidan finns radiolänkar från utställningarna 2021 och 2022.

 

HALLANDS NYHETER

23 juni 2008

Flyktingförläggningen i Årstad stängs

Migrationsverket säger upp sitt kontrakt med hyresvärden i Årstad. – Vi ska skriva under papprena i dagarna och stänger senast i september, bekräftar regionchefen Mikael Horn. Beslutet innebär att de cirka 40 boende flyttas, de flesta av dem till Getinge.

23 jun, 2008

ÅRSTAD. Så sent som i november förra året förvandlades den före detta vapenhandeln i Årstad till bostäder för flyktingar. I dag bor där 36 personer fördelade på fem lägenheter. Att boendet i Årstad efter så kort tid stängs beror enligt Migrationsverkets regionchef Mikael Horn främst på två saker.
– Årstad ligger dåligt till vad gäller kollektivtrafiken vilket har varit besvärligt. Dessutom är samhället i minsta laget för att ha sådan här verksamhet i, säger Mikael Horn.
För att råda bot på det förstnämnda problemet har Migrationsverket satt in extra bussturer för de boende som studerat i Falkenberg och Halmstad.
Stängningen i Årstad innebär att Migrationsverket samtidigt gör en större etablering i Getinge där kommunikationerna fungerar bättre.
– Dessutom är Getinge större vilket vi tror är positivt för flyktingarna. Det blir lättare för dem att få kontakt med andra ortsbor, säger Mikael Horn.

Han poängterar dock att ortsbefolkningen i Årstad efter den första tidens protester mot flyktingbostäderna varit väldigt positiva och hjälpsamma.
Migrationsverket har ännu inte informerat de boende på Årstadsförläggningen om förändringarna, och först i går fick ägarna veta att kontraktet sägs upp.
– Båda parter är nöjda med allt. Det har fungerat bra och vi tycker att det är jätteroligt att Migrationsverket nu vill koncentrera boendet för flyktingarna till Getinge, säger fastighetsägaren Ganimet Mekaj.
Årstadsförläggningen hoppas hon kunna hyra ut till kommunen.
Avvecklingen påbörjas så snart som möjligt och ska vara klar i oktober. I första skedet kommer barnfamiljer att flyttas.

 

 

 

 

6 nov, 2014

Behandlingshem öppnar i Årstad

Solgården i Årstad utanför Falkenberg har varit nedlagd i snart två år. Men nästa år öppnar den privata vårdkoncernen Humana ett behandlingshem i fastigheten.

Solgården har under senare år drivits av Statens Institutionsstyrelse (SIS) som ett akut- och utredningshem med tvångsvård av unga flickor. Men kring årsskiftet 2012-2013 avvecklades verksamheten i Årstad och samlokaliserades med annan verksamhet i Örkelljunga i Skåne.

Sedan dess har lokalerna varit tomma.

Men i våras sålde staten, som ägde Solgården genom sitt bolag Specialfastigheter AB, fastigheten för 2,3 miljoner kronor. Köpare var den privata vård- och omsorgskoncernen Humana.

– Vi räknar med att snart vara klara med vilken verksamhet vi ska ha i Årstad. Det lutar åt ett behandlingshem för pojkar. Jag räknar med att vi i början av nästa år ska kunna informera och bjuda in grannarna för att presentera vår verksamhet, säger Helena Wretman, biträdande divisionschef på Humana.

Det kommer med andra ord att bli ett så kallat hvb-hem, hem för vård och boende, där kommuner köper behandlingsplatser för ungdomar med social problematik. Humana räknar med att ungefär 30 personer kommer att jobba på behandlingshemmet, som döps om till Susedalen.

Helena Wretman påpekar samtidigt att det inte kommer att vara en tvångsvård som hos Statens institutionsstyrelse, utan en behandling som vilar på frivillig grund enligt socialtjänstlagen.

De exakta detaljerna är alltså inte helt fastlagda, och innan tillstånd och ombyggnader är klara så lär det dröja ett antal månader. En trolig start för verksamheten beräknas till sommaren 2015.

Gamla institutionsbyggnader på landsbygden brukar vara svåra att sälja, men i det här fallet gick det ändå att någorlunda snabbt hitta en ny intressent som dessutom vill utnyttja fastigheten för en verksamhet som liknar den tidigare.

En gång i världen var Solgården ålderdomshem och under en kortare tid förläggning för asylsökande. Och 1992 öppnades sedan ett ungdomshem i lokalerna, speciellt inriktat på tonårsflickor med psykosocial problematik, missbruk och kriminalitet.

Humana är en vårdkoncern som är verksam inom både äldre-, handikapp- och social omsorg. Koncernen har mer än 10 000 hel- eller deltidsanställda medarbetare, omsatte 3,5 miljarder kronor förra året och gjorde en vinst (rörelseresultat) på drygt 90 miljoner kronor. Humana är etablerad med någon typ av verksamhet i 237 av landets kommuner.

Humana ägs till största delen av riskkapitalbolaget Argan Capital. Även ett 80-tal personer på ledande befattningar eller med nyckelfunktionen i företaget är delägare.

Håkan Bergström

 

 

04:00 – 3 okt, 2016

Här sker flest viltolyckor

Nu ökar risken för viltolyckor markant. I Falkenberg och Varberg finns flera vägar där olycksrisken är särskilt stor.

De vilda djuren rör sig allra mest runt gryning och skymning. På sommaren innebär det att djuren kan korsa våra vägar under tider då få bilister är ute.

– På sommaren går solen upp tidigt och då är det inte lika mycket trafik, men det blir större risk för olyckor när gryningen sker vid samma tid som det är mest pendlare på vägarna, berättar Pontus Nilsson, som är Hallandspolisens representant i Nationella viltolycksrådet.

Den tiden kommer i slutet av september och början av oktober. Då ökar antalet viltolyckor markant.

Det handlar framför allt om en ökning av olyckor med vildsvin och älg.

– Rådjursolyckorna ökar också, men inte alls lika kraftigt, säger viltolycksexperten Nilsson.

Enligt Nationella viltolycksrådets egen statistik har 1 895 viltolyckor inträffat i Varberg och Falkenberg de tre senaste åren. Ett par vägar sticker ut som de mest olycksdrabbade: det handlar om länsvägarna 153 och 154 följt av länsväg 150 och riksväg 41.

Varför vissa sträckor är mer olycksdrabbade än andra kan bero på olika saker, enligt Pontus Nilsson.

– Det är värst vid inlandsvägarna som saknar stängsel samt vid hårt trafikerade vägar där stadsmiljö tar slut och åkermark tar vid.

Mycket handlar också om tillgången till föda. Om det finns ett fält i en annars ganska karg miljö kan djuren ofta röra sig till och från fältet. Ligger det då en väg i närheten kan de bli tvungna att korsa den regelbundet. Är vägen då dessutom hårt trafikerad så är det oundvikligt att det sker flertalet olyckor på sträckan.

153:an och 154:an är överlägsna om man ser till det totala antalet olyckor längs hela vägen, men den mest olycksdrabbade sträckan är 150:an förbi Årstad. Det är en av de värst drabbade sträckorna i hela Halland.

Pendlar man på en sträcka där man vet att det ofta sker viltolyckor bör man vara extra vaksam de kommande veckorna, menar Pontus Nilsson.

– Ju mer medveten man är desto mindre är risken att drabbas. Det gäller att vara uppmärksam vid gryning och skymning då djuren rör sig som mest. Om något har hänt vid vägen tycker jag att man ska tänka på att vara försiktig och köra sakta. Andra djur kan röra sig vid platsen och det kan finnas både människor och hundar i närheten.

Vid majoriteten av alla viltolyckor är ett rådjur inblandat. Tvåa och trea på listan är älg respektive vildsvin. Vildsvinsolyckorna är dock vanligare i Falkenbergs kommun, enligt statistiken.

– Det skiljer sig mycket inom kommunerna också. Både Varberg och Falkenberg har kust, sedan kommer jordbruksmarken och i inlandet finns skogen. Därför har kommunerna flera olika biotoper och det kan till exempel finnas väldigt mycket vildsvin i ett specifikt lokalt område.

Den som råkar ut för en viltolycka ska alltid ringa 112 och göra en anmälan. Olycksplatsen ska markeras ut så att jägare kan hitta dit. Även om djuret ligger dött på marken ska olycksplatsen markeras så att andra trafikanter informeras om att olyckan är anmäld.

Simon Leppämäki

 

Från den 1 januari 2016 till den 19 september 2016 har 224 viltolyckor inträffat i Falkenbergs kommun. I Varbergs kommun är motsvarande siffra 160. Det innebär att antalet viltolyckor ligger i nivå med tidigare år.

• Det djuret som är inblandat i flest viltolyckor är rådjuret. 185 av 224 olyckor i Falkenberg var rådjursolyckor. I Varberg var handlade det om 146 av 160. Älg och vildsvin är tvåa respektive trea.
• De tre senaste åren har 1 895 viltolyckor inträffat i Falkenberg och Varberg. De två överlägset mest olycksdrabbade vägarna är länsväg 153 och 154. Därefter följer länsväg 150 och riksväg 41.
• Tittar man på de sträckor som är värst drabbade av viltolyckor så är länsväg 150 vid Årstad överlägsen etta. Där har 42 viltolyckor inträffat de tre senaste åren. Därefter följer 153:an vid Gällared, 154:an vid Köinge, 845:an vid Tångaberg och 154:an vid Ljungbybacken.
  Källa: Nationella viltolycksrådet

 

 

 

23 okt, 2017

Lite om: Jenny Margareta Jacobsson

• ålder: 41 år
• Uppväxt: Alinsås
• Bor: I en hallandslänga i Årstad, utanför Falkenberg
• Gör: Har jobbat med det mesta inom restaurang och konferensbranschen, driver rumsuthyrning på sommaren, håller på att utforma en marknadsplats på internet: boonair.com.
• Övrigt har skrivit boken: Jakten på oskulden, under pseudonymen Maggie Jacobs som går att läsa på internet genom amazon.com.

Resan är målet, jag vill egentligen inte komma fram”

Sedan i mars 2015 bor Jenny i en liten hallandslänga i Årstad utanför Falkenberg. Köpet av huset var en impulshandling, driven av behovet av att få tak över huvudet.

– Jag hade aldrig drömt om att äga något hus men efter en separation i Stockholm behövde jag någonstans att bo. Jag kunde föreställa mig hur mitt möblemang skulle se ut i det första objektet jag såg på internet, huset jag bor i nu, så jag ringde mäklaren och gav ett bud. Jag visste inget om Halland, hade knappt satt min fot här. Men jag har rört mig mycket och ser inte nya platser som ett problem, säger hon.

Jenny Jacobsson som är född och uppväxt i Alingsås, har bott och arbetat på många håll. Oftast kortare tider, ibland längre. Allt från några år i London och Stockholm till halvårssejourer som seglare i Västindien och yogautövare i Ashtangayogans Mecka, Mysore, i södra Indien.
– Jag har aldrig haft några utstakade planer utan följt magkänslan och tillfället. Av den anledningen har jag inget svar på varför jag valde att läsa till hotellchef, vilket skedde i Göteborg och Oxford. Det bara blev så – och det blev bra. År 2006 började jag driva en kursgård i Stockholms skärgård. Den hade haft 60 år av årliga mångmiljonförluster och eventuellt var jag den enda kandidaten som inte valde att se alla varningssignaler som alla sa “dödsdömt”. Sex år senare såldes anläggningen, efter sex år med svarta siffror. Kanske är det min starkaste egenskap, att se ljus där andra ser mörker och tvärtom.

Jenny ville då köpa en egen kursgård men den stora flyktingvågen till Sverige medförde att fastighetspriserna för sådana gårdar gick i taket. Jenny åkte till London och inredde kontorslokaler i ett år, för att avleda de besvikna tankarna över att hennes timing inte kunnat vara sämre, sedan fortsatte hon till Guangzhou i Kina och Istanbul.
Därefter kom köpet av hallandslängan:
– I minst nio månader vaknade jag varje morgon i min gigantiska säng och tänkte, “Jenny, hur hamnade du här?”. En gammal hallandslänga från 1800-talet med stenmur, flaggstång, fönsterluckor, jordkällare, växthus, friggebod, snickarbod, hönshus. Hela baletten och ingenting jag någonsin tänkt en romantisk tanke om. Jag målade och fixade i ordning. Det var inga stora förändringar men jag har alltid tyckt att det är rolig att göra nya saker. Och att skapa. Men att kitta fönster kanske inte direkt är min paradgren (skratt).

Längan Jenny bor i är i dag fint inredd, väl anpassad efter den gamla gårdsmiljön. I juni 2015 fick Jenny en idé. Med falurödfärg från topp till tå, satte hon ut en skylt längs vägen om att rum kunde hyras.
– Jag trodde inte att någon skulle komma, men det gjorde det. Gästerna kom till mitt ”Swedish Idyll”, Det är väldigt, väldigt roligt att leva med en vidöppen dörr och låta världen komma på besök. Gästerna har tillgång till mitt kök, och vi lever lite som ett kollektiv. Men det handlar bara om ett par rum som jag hyr ut och det finns bara efterfrågan under sommaren.

Jenny kallar sig social ensamvarg, hon trivs både med att vara ensam och vara med folk. Vintern i Halland blev dock en smärre chock för henne.
– Helt bedrövlig. Mörkt, grått och trist. Första vintern här upplever jag som helvetet på jorden. Jag höll på att skriva en bok, som heter ”Jakten på oskulden” och nu går att läsa på amazon på nätet, det var skrivandet som höll mig vid liv. Förra vintern bytte jag Halland mot Kuba, i två omgångar dessutom.

I år tänker Jenny försöka hålla sig i Europa. Hon har ett nystartat projekt och vill koncentrera sig på det. Hon har byggt en webbplattform ”boonair.com” som är en marknadsplats där människor kan sälja sin tid i form av tjänster, dock inte sexuella är hon noga med att påpeka.
– Jag har hållit på med idén sedan förra sommaren. Det ska bli jättespännande att se hur den tas emot.  Folk tycker kanske att jag är äventyrlig men jag strävar bara efter att vara livs levande. Resan är målet, jag vill egentligen inte komma fram.

 

 

 

När Falkenbergs kommun hade över 40 mejerier

En gång i tiden hade varje by sitt eget mejeri. Det var inte bara en plats för produktion av olika mjölkprodukter. Mejerierna var även en viktig träffpunkt, konstaterar Lars Hillertz som vill berätta om mejerirörelsens historia.

Kring förra sekelskiftet fanns det över 40 mejerier i Falkenbergs kommun. Dessa presenteras i en utställning i Sannarps gamla mejeri i Årstad och även i ett kommande häfte med alla mejerier i alfabetisk ordning, från Alfshög till Ätran.

– Jag var på en tillfällig konstutställning i det gamla mejeriet förra året och tänkte att det vore trevligt att göra nånting om Hebergs och Årstads mejerier. Sedan blev det bara större och större. Mycket tack vare att andra hembygdsföreningar hade mycket material om detta i sina arkiv, berättar Lars Hillertz som är ordförande i Årstads hembygdsförening.

Föreningen står bakom utställningen men det är Lars som samlat in materialet och det handlar om tusentals timmars oavlönat arbete. Han har själv anknytning till ämnet då han var yrkesverksam på Sia-glass i Slöinge som använder mejeriråvaror i sin produktion.

– Jag började arbeta med utställningen för ett och ett halvt år sedan och det har varit ett heltidsjobb. Men jag är ju pensionär som tur är.

En hel del information samlades in av Inge Johansson som var mejerist i Rolfstorp, Halmstad och den förste mejeristen på Arlamejeriet i Falkenberg. Han drömde om ett mejerimuseum som aldrig blivit av. Men hans samling skänktes till Berte museum som i sin tur lånat ut material till utställningen i Årstad.

Den blir i tre delar kan man säga och breder ut sig i hela nedervåningen i den gamla mejeribyggnaden. Dels en del med allmän mejerihistoria. Dels en med fokus på mejerierna i Heberg och Årstad som Lars Hillertz har mest material om.

Men även en avdelning med information om samtliga gamla mejerier i kommunen så att besökarna kan leta upp sitt mejeri.

Det kompletteras med hel del utrustning från förr som smörkärnor, syratunnor, separatorer, rörkylare, med mera.

Lars Hillertz hoppas att besökarna ska kunna hjälpa till med ännu mer information och uppgifter som saknas. Till exempel med gamla protokoll eller andra handlingar eller genom att identifiera personer på bilder.

– Mejerierna var väldigt betydelsefulla för landsbygdens utveckling och välstånd. Samhällena växte upp runt järnvägen och mejerierna. Det blev en samlingspunkt som var öppen varje dag. Där träffades folk och bytte nyheter. Mejeristen hade väldigt stor betydelse förr i tiden och var ofta den som styrde i byn tillsammans med prästen.

Tanken är att samla ihop allt material i ett häfte som besökarna i Årstad kan beställa. Han har fått 5 000 kronor i kommunalt bidrag till utställningen, men hade sökt och hoppats på 30 000.

– Därför har jag inte råd att ligga ute med pengarna för att trycka upp häftet i förväg. De som är intresserade får skriva upp sig. Så får jag beställa sedan efter hur många som har anmält sig.

Utställningen startar den 17 augusti och hålls öppen på helgerna till och med den 8 september.

– Då kommer landshövding Lena Sommestad hit och kommer att prata om hur ett kvinnligt yrke blev manligt. Det har hon skrivit en avhandling om som heter ”Från mejerska till mejerist”, berättar Lars Hillertz.

 

26 jul, 2020

Årstads tillfälliga konsthall har blivit nästan permanent

För tredje året i rad öppnar Årstads mycket tillfälliga konsthall upp verksamheten. Men i år skickar man ut besökarna när de kommer.

Hallands Nyheter har tidigare skrivit om hur det gick till när Leif Haglund hittade det gamla mejeriet i Årstad och hur han fick med ägarna till att ha en tillfällig konstutställning i den gamla byggnaden.

Nu har den tillfälliga konstutställningen blivit nästan permanent när man slår upp dörrarna för tredje året. Eller dörrarna och dörrarna. Nytt för i år är att den största delen av utställningen är utomhus. Det är Niels Treschow på Sannarps gård som upplåtit skog där 13 installationer av olika konstnärer satts upp.

ANNONS

– På grund av det rådande läget kunde vi inte ha någon traditionell utställning men i skogen finns det gott om plats och ingen behöver trängas, säger Leif Haglund.

Leif jobbar till vardags med att bygga scener och miljöer för musikföreställningar. Under våren hade han tre inplanerade föreställningar i Norge han skulle ha jobbat med. Men när Norge stängde ner blev det tvärstopp. Att sommarens utställning blev av är ändå till viss del pandemins förtjänst. Leif sökte det extrainsatta kulturstöd Region Halland erbjöd med anledning av pandemin och precis före midsommar fick han det beviljat.

– I vanliga fall tar det ett år att planera och förbereda för en utställning. Nu hade vi bara några veckor på oss, säger Leif.

Tillsammans med sin sambo Ulla Sundin Beck och de deltagande konstnärerna har de legat i för att hinna få klart allting i tid.

– Det var några av de tillfrågade konstnärerna som var tveksamma om de skulle hinna skapa någonting de kunde stå för men jag tycker resultatet har blivit bättre än vad jag kunde föreställa mig.

Konstnärerna har fått fria händer att skapa. Alla har fått välja ut en plats på rundan och byggt upp sina verk specifikt för den platsen. Den som besöker utställningen får en karta att följa över rundan och i skogen finns en stig utstakad, även om den inte är spikrak.

– Vi ville inte valla besökarna mellan de olika verken. Tanken är att man ska ströva lite i skogen och upptäcka själv.

Förutom de 13 verk som är utplacerade i skogen visas också fyra installationer upp inne i själva konsthallen. Utställningen pågår mellan den 25 juli och 7 augusti. Konsthallen har öppet varje dag mellan klockan 11-17 men utställningen i skogen är tillgänglig dygnet runt.

– Utställningen gör sig nästan bäst utanför våra öppettider. Att se verken när kvällssolen strilar in mellan grenverket ger det en extra dimension

Robert Lundberg