Ur och skur - konst på andra(s) ställen 2021

Här finns osorterat material inför utställningsarbetet.
Låt dig inspireras – men citera inte eftersom detta är hopklippt från olika källor!
Frågor? Kontakta Ulla via mejl: ulla@arstadskonsthall.se

Sidan är inte offentlig utan nås bara via länken du har fått. Till höger ligger fler länkar (om du läser detta på en dator). Mer material under mars-april.

 

Vi börjar med historia.

Det finns nu inga naturliga vattendrag genom själva byn men några hundra meter mot Vessigebro ligger en kvarn vid ett vattendrag. Det är Sannarps kvarn, och Sannarp är den stora markägaren som äger de flesta jordbruksmarker och skogar runt byn. Så har det varit i hundratals år.

Årstad ligger på en moränås som är ungefär fyra kilometer lång och en kilometer bred. Här har människor bott och rört sig i årtusenden. Det finns många fornlämningar utefter åsen och en del är daterade till 1800 före vår tideräkning(fvt) – 500 efter vår tideräkning (evt). Domarringen, som är en gravplats från yngre järnåldern,  är daterad till 400 fvt – 600 evt.

På storskifteskartan från 1765 ligger kyrkbyn väster om kyrkan.  Det gör den även på kartan från Laga skiftet 1848.

Det finns tre eller fyra gårdar på båda kartorna med namnen Årstad, Jutagården och Smedsgården.

1700-talets gårdar låg spridda väster om kyrkan som enskilda gårdar. Odlingslandskapet formades av gemensamma beslut. Inägomarkerna var åker och äng, medan det fanns hagmarker i söder.  Efter 1700-talet odlades dessa upp.  Sannarps säteri ägde 12 av byns 14 gårdar.

Fram till 1870 låg gårdarna samlade vid kyrkan. Allt utom kyrkan, prästgården och Klockaregården ägdes av Sannarp. Gårdar, torp och småstugor.

Bålastugan vid Domarringen är ett exempel (fast väldigt renoverat) på hur byns torp kan ha sett ut i slutet av 1800-talet och tidigare.

Se även RAÄ: Fornsök för karta över fornlämningar i området. Sid 82 i ÅRSTADBOKEN finns en karta över hur gårdarna låg 1765 i förhållande till dagens bebyggelse.